Efter Pride återstår jobbet 

Så minskar vi hivstigma och förebygger nya hivfall året om 

Nu fylls Stockholm av Prideflaggor. Under veckan uppmärksammas allas rätt att leva öppet, fritt och utan diskriminering. Men när festivalen är över återstår samma fråga som Pride i grunden handlar om: Kan människor vara sig själva utan rädsla för omgivningens reaktioner? 

För personer som lever med hiv är svaret fortfarande inte självklart. Många möts av okunnighet, misstänksamhet och stigma. Samtidigt saknas flera av de förebyggande insatser som internationella rekommendationer pekar ut som avgörande för att stoppa nya hivfall. 

Antalet nydiagnosticerade personer med hiv sjunker glädjande nog. I dag är att leva med hiv, tack vare effektiva läkemedel, på många sätt snudd på ett liv som vem som helst. Personer som står på välfungerande behandling för inte viruset vidare och kan leva långa och friska liv. Utvecklingen är dramatisk jämfört med 1980-talets hivepidemi. 

Men paradoxalt nog har politiken, myndigheterna och många samhällsinstitutioner inte hängt med. Synen på hiv präglas fortfarande av stigmatisering. Varje gång en person berättar offentligt på nätet om sitt liv med hiv följs det av kränkningar, hat och hot. Sverige ser gärna sig självt som ett föregångsland inom hivprevention, men halkar efter när internationella rekommendationer ska omsättas i praktiken. Ännu finns personer som lever med hiv, utan att veta om det. Antalet sena diagnoser, som förknippas med både svår sjukdom, stora samhällskostnader och ökad risk för spridning av hiv, är snudd på oförändrat de senaste 15 åren.  

Vi i Noaks Ark Stockholm möter, sedan decennier, fördomar kring hiv, vi bedriver uppsökande och testverksamhet med låg tröskel, sprider kunskap för att motverka stigma och finns varje dag som ett stöd för personer som lever med hiv och deras närstående, så att ensamhet och utsatthet kan brytas. Många som lever med hiv finns i migrantkretsen eller är män som har sex med män, men både hiv och sexuellt överförbara infektioner finns i alla delar av befolkningen. Ett virus gör ingen skillnad på människor och diskriminerar ingen, Just därför behöver dagens insatser och bemötande präglas av vad vi vet i dag, inte vad man trodde förr.  

Vi ser därför behovet av att både kommun-, region- och riksdagspolitiker fattar de beslut som behövs för att rädda fler liv och förbättra livet för alla som redan i dag berörs.  

Stockholms Stad har antagit en lovvärd handlingsplan för hbtiq-personers rättigheter och möjligheter. I programmet nämns dock vare sig hiv eller andra sexuellt överförbara sjukdomar (STI). Detta trots att det i stadens skolor går barn som lever med hiv och i äldreomsorgen finns, och kommer att bli, allt fler personer som lever med hiv. Alla, oavsett ålder, förtjänar att bemötas med respekt och kunskap grundad i vetenskapen. Här finns utrymme för stadens politiker att ta initiativ. Även övriga kommuner i Stockholms län kan t ex öka kunskapen hos personal i skolan, inom socialtjänsten och äldreomsorgen. Kommunerna har ett stort ansvar, inte minst utifrån att stigmat, inte viruset i sig, är den största konsekvensen av att leva med hiv.  

Region Stockholm har glädjande nog gått med i ”Fast Track Cities” som syftar till att snabba på det lokala hiv-arbetet med ambitiösa mål om att nå noll nya överföringar av hiv och noll stigma samt förbättra tillgången till vård och preventiva insatser. Det är bra, men förpliktar till konkreta beslut som nu måste fattas av regionens politiker. Testning behöver normaliseras brett i sjukvården, helt enkelt för att upptäcka de som lever med hiv utan att veta om det. Uppsökande testverksamhet, t ex i migrantgrupper eller andra som kan ha svårt att nå vården behövs kontinuerligt. Stockholm behöver gå före med att införa hem- och självtestning för hiv, liknande de som redan finns för andra sjukdomar. Ännu fler, särskilt i utsatta grupper, behöver få tillgång till förebyggande hivmedicinering, PrEP, som vi vet bidrar till att färre får hiv. Andra regioner i Sverige behöver också göra sitt.  

På statlig nivå är Smittskyddsutredningen ute på remiss. I utredningen föreslås bla att den otidsenliga sk informationsplikten äntligen tas bort. Utredningsförslagen förflyttar fokus till råd och stöd till personer som lever med hiv och hur råd och stöd ska anpassas till individens behov och förmåga. Så snart remisstiden är ute behöver regeringen gå vidare med dessa förslag, så att ny lagstiftning blir verklighet och fokus kan läggas på förebyggande arbete respektive god och respektfull sjukvård för de som redan lever med hiv. När den nya lagen är plats landar bollen återigen hos sjukvårdens huvudmän, framför allt regionerna men också i det kommunala ansvaret för äldreomsorgen. Regioner och kommuner behöver ha god planering för detta och aktivt inkludera civilsamhället, så att reformernas syfte får full effekt.  

Pride handlar ytterst om rätten att leva sitt liv utan skam, rädsla eller diskriminering och att fullt få åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Om Stockholm och Sverige menar allvar med de värderingarna krävs mer än flaggor, strategier och festivaler. Det krävs beslut som minskar stigmat, förebygger nya hivfall och säkerställer att människor bemöts med kunskap och respekt. Det är så Pride får betydelse året om. 

Torsten Lindström, styrelseordförande, Noaks Ark Stockholm 

Erica Kanon, verksamhetschef, Noaks Ark Stockholm