Evidensen finns här. Vad blir nästa steg?

I sin senaste rapport lyfter ECDC fram framgångsrika arbetssätt inom migranters hälsa. Nästa utmaning är att omsätta evidens till långsiktiga investeringar.

Den 29 september 2026 publicerade Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) rapporten From Evidence to Practice: Successful Models for Improved Testing, Linkage to and Retention in Care for Migrant Populations, Related to HIV, TB, Viral Hepatitis and STIs in the EU/EEA.

För organisationer som arbetar i skärningspunkten mellan folkhälsa, migration, communityengagemang och hälsolikhet är detta en viktig milstolpe. Rapporten ger möjlighet att uppmärksamma det arbete som genomförs runt om i Europa, erkänna värdet av communityledda insatser och ställa en grundläggande fråga: Om vi i allt större utsträckning vet vad som fungerar, varför är det fortfarande så svårt att säkerställa långsiktig finansiering av communitybaserade hälsoinsatser?

Rapporten sammanställer 37 modeller från 14 EU/EES-länder, varav 23 identifierades som best practice inom minst ett utvärderingsområde. Modellerna omfattar olika delar av vårdkedjan, från testning och länkning till vård till långsiktig kvarstannande i vård. Tillsammans ger de värdefulla insikter om hur hälso- och sjukvården bättre kan möta migrantpopulationers behov och livssituationer.

Erkännande för communityledda arbetssätt

Bland de modeller som lyfts fram finns även Noaks Ark Mosaiks hivarbete i södra Sverige. Detta erkännande är en viktig milstolpe för vår organisation, våra peer workers, samarbetspartners och de grupper vi arbetar tillsammans med.

Vår modell kombinerar flerspråkig hälsoutbildning, snabbtestning för hiv och sexuellt överförbara infektioner, psykosocialt stöd, uppsökande verksamhet samt stöd vid vårdhänvisning och fortsatt kontakt med vården. Insatserna genomförs i välkända communitymiljöer såsom språkskolor, kulturevenemang, religiösa mötesplatser och lokala samlingspunkter.

Genom samarbeten och det EU-finansierade CORE-projektet har våra testinsatser utökats från hiv till att även omfatta hepatit B, hepatit C och syfilis. Målet är att göra testning mer tillgänglig, kulturellt anpassad och integrerad i hela vårdkedjan.

Kärnan i vårt arbete bygger på en enkel princip: hälsoinsatser blir mer tillgängliga när samhällen engageras som partners, när förtroende byggs och när insatser utformas utifrån människors verkliga erfarenheter. För personer som möter språkbarriärer, stigma, begränsad hälsokunskap eller osäkerhet kring vårdsystem fungerar communityorganisationer ofta som en bro mellan de tjänster som finns och de tjänster människor faktiskt känner sig trygga att använda.

Att vår modell lyfts fram i ECDC:s rapport är ett erkännande av betydelsen av dessa communitybaserade arbetssätt och av det kollektiva arbete som krävs för att de ska fungera.

Evidensen är lovande. Finansieringsfrågan kvarstår.

Firandet får dock inte vara slutet på samtalet.

Communitybaserade organisationer förväntas ofta nå grupper som ordinarie verksamheter har svårt att engagera, bygga förtroende, anpassa insatser till olika kulturella sammanhang, stödja vårdhänvisningar och följa upp individer även efter testning. Detta kräver kompetent personal, starka partnerskap, fungerande system och en långsiktig närvaro i lokalsamhället.

Projektbaserad finansiering gör däremot ofta kontinuitet svår. När finansieringsperioder avslutas riskerar erfaren personal att försvinna, etablerade relationer att försvagas och framgångsrika arbetssätt att begränsas eller avslutas.

ECDC lyfter i rapporten fram vikten av systemintegration, stabila finansieringsmekanismer och långsiktiga investeringar. Rapporten identifierar också brister inom uppföljning, utvärdering och kostnadsdata som försvårar jämförelser, planering och hållbarhet.

Budskapet är tydligt: Att dokumentera goda exempel är viktigt, men dokumentation räcker inte för att upprätthålla dem.

Kan vi verkligen säga att vi prioriterar hälsolikhet om vi erkänner effektiva communityledda modeller men inte finansierar de förutsättningar som krävs för att de ska fortsätta?

Från erkännande till folkhälsoinfrastruktur

Communityledda hälsotjänster bör inte ses som tillfälliga projekt eller kompletterande aktiviteter. När de utvärderas på rätt sätt och integreras med hälso- och sjukvårdssystemen kan de bidra till mer tillgängliga, personcentrerade och responsiva folkhälsotjänster.

Detta kräver åtgärder på flera nivåer:

• Beslutsfattare behöver skapa finansieringsmodeller som stödjer kontinuitet, inte bara kortsiktiga resultat.
• Hälsoaktörer och civilsamhällesorganisationer behöver fortsätta stärka samarbetet.
• Migrantgrupper måste involveras meningsfullt i utformning, genomförande och utvärdering av de tjänster som är avsedda för dem.
• Investeringar i uppföljning och utvärdering behöver stärkas för att mäta räckvidd, effektivitet, kostnader, acceptans och hållbarhet.

Framför allt måste migrantgrupper erkännas som partners inom folkhälsoarbetet, inte enbart som målgrupper. Deras erfarenheter, prioriteringar och kunskap är avgörande för att utveckla tjänster som är tillgängliga, respektfulla och anpassade till verkliga behov.

Ett erkännande – och en uppmaning till handling

På Noaks Ark Mosaik välkomnar vi detta viktiga bidrag till den europeiska folkhälsodialogen.

ECDC:s rapport synliggör praktiska erfarenheter och bekräftar värdet av riktade, integrerade och communitybaserade arbetssätt för att förbättra testning, vårdlänkning och kvarstannande i vård för migrantpopulationer.

Vi firar detta erkännande tillsammans med våra medarbetare, peer workers, samarbetspartners och communitymedlemmar vars engagemang, samarbete och förtroende gör arbetet möjligt.

Men nästa kapitel måste handla om mer än erkännande.

Den verkliga framgången kommer att mätas i om evidensen leder till långsiktiga investeringar, starkare partnerskap, institutionellt engagemang och jämlik tillgång till vård.

Europa har tagit ett viktigt steg genom att dokumentera goda exempel. Nu behöver beslutsfattare, vårdsystem och finansiärer säkerställa att dessa modeller kan bestå, utvecklas och nå de människor som behöver dem mest.

För folkhälsans framsteg handlar inte bara om att hitta effektiva lösningar.

Det handlar också om att ha den gemensamma viljan att upprätthålla dem.

Evidensen har öppnat dörren. Nu krävs hållbar handling för att ta oss igenom den.