Åldrande och följdsjukdomar

Bland personer som lever med hiv i Sverige idag är 40 procent 50 år eller äldre. I takt med högre ålder följer också risken för följdsjukdomar. År 2030 kommer 84 procent av de som lever med hiv ha minst en åldersrelaterad följdsjukdom.

Personer som lever med hiv drabbas i högre utsträckning av hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes och osteoporos (benskörhet), än de som inte har hiv. En person som lever med hiv har en och en halv till två gånger högre risk för hjärtsjukdom, även när traditionella riskfaktorer är kontrollerade. Vad gäller lungcancer är risken fyra gånger högre hos personer som lever med hiv. En dansk studie visar att 70 procent av studiedeltagarna hade onormala värden vad det gäller bentäthet trots att 90 procent av patienterna hävdar att de har god eller mycket god hälsa. Dessa resultat är ett exempel på en möjlig tickande bomb och vikten av att ha noggrann uppsikt över dessa patienter framöver.

Somliga hivläkemedel ger följdsjukdomar som påverkar skelett och njurar. Till detta kommer den immunaktivering (inflammation) som hivinfektion ger, även under behandling. Också livsstilen (exempelvis rökning) påverkar risken att utveckla till exempel hjärt-kärlsjukdom, diabetes, osteoporos (benskörhet), depression och/eller lever- och njursjukdomar.

– De äldre med hiv idag har antingen levt med hiv länge eller blivit smittade i hög ålder. Vi ser data som visar ökad hjärt-kärlsjukdom inom den här gruppen. Vi tittar just nu på anledningar för ökade komplikationer hos patienter som lever med hiv – på vad som är livsstilsrelaterat och vad som har med hivinfektionen att göra. Det vi vet är att vi står inför en utbildningsinsats inom geriatriken, säger Magnus Gisslén, överläkare och professor på infektionskliniken Sahlgrenska Universitetsjukhuset i Göteborg.

– Åldrandets sjukdomar verkar komma tidigare hos de som lever med hiv – det är ett faktum att vi ser mer av dessa sjukdomar hos den här gruppen. Benskörhet är ett exempel men nu har vi börjat fasa ut en del av de läkemedel som bidragit till detta. Men många kommer att bli vårdberoende längre fram och många har inte familj, barn eller barnbarn som kan hjälpa till utan kommer att behöva samhällets tjänster, säger Anders Blaxhult, infektionsläkare och docent, Infektion/Venhälsan Södersjukhuset Stockholm.

Personer som är över 60 år och lever med hiv har 50 procent fler följdsjukdomar än 19-29-åriga personer med hiv. En person som lever med hiv behöver också akutvård oftare än personer utan hiv. Följdsjukdomarna hos de som lever med hiv kostar för samhället mer per person än patienter som har samma sjukdomar men inte hiv. Kostnaden för att behandla en person som har hiv och följdsjukdomar är 60 procent högre än för patienter utan följdsjukdomar.

– Multidisciplinärt tänkande inom vården blir viktigt framöver, säger Jeffrey V. Lazarus, professor, Rigshospitalet, Köpenhamns universitet i Danmark, och fortsätter:
­– Personer som lever med hiv finns redan inom vården och i Sverige finns alla möjligheter att nå dessa personer tidigt och arbeta preventivt. Gruppen av personer som lever med hiv blir sjukare tidigare än de som inte har hiv och lateralt tänkande till både höger och vänster blir ett måste för att förhindra hjärt-kärlsjukdom, diabetes och så vidare.

– Framöver är det viktigt att det finns läkare som har special-/fackkunskaper i åldrande med hiv. Vi som är infektionsläkare är inte geriatriker och vi behöver några som kan överbrygga kunskapen. Vi behöver förbereda oss för att möta äldre med hiv i större utsträckning och vara beredda med utbildad personal även inom äldreboenden, säger Anders Blaxhult.

Ur Hivrapporten – Nya utmaningar kräver handling. Ladda ner den här.