Noaks Ark

Noaks Ark blev Sveriges första organisation för att förebygga hiv och att stödja sjuka och deras närmaste. Ända sedan starten 1986 har vi arbetat mitt i den verklighet där hiv finns och under årens lopp har en ojämförlig kunskap och erfarenhet samlats under ett och samma tak.

Vi samlar ett nätverk av regionalt verksamma Noaks Ark-föreningar i Sverige som erbjuder aktiviteter och stöd i olika former för den som lever med hiv eller är närstående. Tillsammans arbetar vi förebyggande mot hiv och andra sexuellt överförda infektioner och genom informations- och utbildningsinsatser vill vi bidra till ökad kunskap och medvetenhet om hiv. Flera av våra Noaks Ark-föreningar erbjuder hivtest med snabbsvar.

 

Noaks Ark Riksförbundet | Smittskyddslagen – dina rättigheter
2090
post-template-default,single,single-post,postid-2090,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,boxed,,side_menu_slide_with_content,width_470,footer_responsive_adv,hide_top_bar_on_mobile_header,qode-content-sidebar-responsive,columns-4,qode-theme-ver-13.1.2,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.5,vc_responsive
 

Smittskyddslagen – dina rättigheter

Smittskyddslagen – dina rättigheter

Dagens gästbloggare: Johanne Hoffart och Ronja Sannasdotter på Posithiva gruppen.

Det är ofta fokus på vilka skyldigheter man har som hivpositiv när smittskyddslagen kommer på tal. Posithiva Gruppen anser att den är kontraproduktiv och att den på flera punkter bör förändras. Trots att lagen ur flera aspekter är problematisk, och föråldrad, så innehåller den inte enbart skyldigheter för den som lever med hiv utan även en hel del rättigheter. Johanne Hoffart och Ronja Sannasdotter  har träffat Solveig Danielsson Ekbom, leg. psykolog och Peter Gröön, landstingsjurist vid Smittskydd Stockholm för att prata om smittskyddslagen ur ett rättighetsperspektiv.

 

Rätten till vård och behandling

Det kanske mest grundläggande är att alla hivpositiva bosatta i Sverige har rätt till kostnadsfri vård och behandling. Det innebär tillgång till gratis provtagning, mediciner och vård. Detta gäller även EU-medborgare de tre månader som man får uppehålla sig i landet utan visum, papperslösa samt asylsökande.

När det gäller de sjukdomar som finns listade som allmänfarliga i smittskyddslagen så har man alltid rätt till kostnadsfri provtagning och behandling oavsett vilket landsting man tillhör. Det innebär också att läkaren har skyldighet att erbjuda provtagning om det finns misstanke om att en person utsatts för risk att få en av de listade sjukdomarna.

Stockholm läns landsting har fattat ett beslut som säger att alla som befinner sig i länet, oavsett uppehållsstatus har rätt till gratis provtagning, vård och behandling gällande vissa sjukdomar.[1] Man har gjort bedömningen att det i förlängningen lönar sig för samhället. Det beror på att i de fall där hiv idag överförs rör det sig, så långt man känner till, om fall där personer inte är medvetna om sin hivinfektion. Nyckeln till att minska antalet nya fall av hiv är att är att få ner mörkertalet och att människor får kännedom om sin hivstatus, och därmed möjlighet till behandling

Personer som befinner sig i Sverige har samma skyldigheter som svenska medborgare när det gäller smittskydd varför man i Stockholms läns landsting har beslutat att även de rättigheter som finns i lagen ska gälla. Det gäller till exempelvis rätten till gratis provtagning.

I 92 procent av alla fall sätts behandling in omedelbart när hivdiagnosen ställts, oberoende av uppehållsstatus, men det är behandlande läkare som avgör vad som är bäst i varje enskilt fall. Till exempel om en person är asylsökande och har ett avvisningsbeslut kan det eventuellt bedömas olämpligt att sätta in behandling om det finns risk för att personen inte kommer att kunna fortsätta få mediciner efter att personen lämnat landet. Men det måste vara ett medicinskt ställningstagande.

 

Rätt till stöd och till en läkare man trivs med

I smittskyddslagens kap 4, 1 § står att ”den som är i behov av psykosocialt stöd för att kunna hantera sin sjukdom eller för att ändra sin livsföring skall erbjudas detta. Sådant stöd kan ges av den behandlande läkaren eller av annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens för uppgiften”.

Peter berättar att Smittskyddslagen är uppbyggd som ett samhällsskydd för att personer som lever med en sjukdom som anses smittsam och allmänfarlig ska klara att hantera sjukdomen så att den inte överförs till andra. Det innebär bland annat att den ger tydliga rättigheter i förhållande till exempelvis hälso- och sjukvårdslagen. Man har således inte bara rätt till gratis provtagning och behandling utan även till psykosocialt stöd såsom kurator, psykolog och psykiatriker.

– Jag skulle säga att rätten till stöd sträcker sig väldigt långt. Utöver samtalsstöd kan det till exempel även gälla stöd avseende beroende- och missbruksproblematik, säger Solveig.

Hon vill också trycka på att man som patient har rätt att byta läkare och man får även gå till vilken mottagning man vill, i och med rätten att söka öppenvård var som helst i landet. Är man inte nöjd med sin läkare, till exempel för att man har svårt att kommunicera med varandra, eller om man bor på en liten ort och inte vill riskera att möta människor man känner kan man alltså byta läkare och mottagning.

Men även om det i teorin är fullt möjlighet så kan det i praktiken vara betydligt svårare på grund att det till exempel inte finns så många läkare att välja på eller att det är lång resväg, och i och med det en hög kostnad att ta sig till en annan mottagning. Om man väljer läkare i ett annat landsting än det man tillhör har man i dag inte rätt till ersättning för resa. Genom Försäkringskassan har man rätt till ersättning för resa till sin närmaste infektionsklinik men inte i annat län.

 

Smittskyddsbladet och förhållningsreglerna

Smittskyddsläkarföreningen har utformat ett smittskyddsblad som ska se likadant ut i hela landet, oavsett landsting och mottagning och som ges skriftligt till patienten. Här listas bland annat de åtta förhållningsregler som finns i smittskyddslagen. Bladet revideras och granskas kontinuerligt av Smittskydd Stockholm.

– Ingen enskild smittskyddsläkare eller behandlande läkare kan ge fler förhållningsregler än de som står i lagen, säger Peter.

Däremot ska läkaren anpassa de befintliga förhållningsreglerna efter individen och det står tydligt i smittskyddslagen att behandlande läkare ska informera patienten om möjligheten att få förhållningsreglerna prövade. I smittskyddslagens kap 4, 3 § står också att ”Om patienten begär det skall smittskyddsläkaren pröva beslutet om förhållningsregler.” Trots denna rättighet har ingen i dagsläget överklagat sina förhållningsregler vilket eventuellt kan bero på att man helt enkelt inte känner till rätten att göra det.

Den behandlande läkaren ska hjälpa patienten att tolka och förstå reglerna och smittskyddsbladet ska erbjudas på det språk som patienten behöver få informationen på. Idag finns bladet översatt till 16 språk men varefter det efterfrågas översätts bladet till fler språk.

 

Informationsplikten och rättsliga påföljder

Sedan 2013 finns möjligheten att få informationsplikten, dvs tvånget att berätta om sin hiv för sexpartners, borttagen ur förhållningsreglerna. Detta gäller om man går på behandling, har omätbara virusnivåer och använder kondom vid anala samt vaginala samlag. Skyldigheten att informera vården om att man lever med hiv finns dock fortfarande kvar.

2015 publicerade Folkhälsomyndigheten rapporten Att leva med hiv i Sverige som redovisar den första heltäckande svenska undersökningen om hur det kan vara att leva med hiv i Sverige idag. Undersökningen, där cirka 1100 personer som lever med hiv deltog, visar att 75 procent av de svarande upplever att informationsplikten haft inverkan på deras sexliv och att nästan 25 procent helt slutat ha sex efter sin hivdiagnos. Nära 30 procent är rädda för att bli anmälda av en sexpartner till smittskyddsläkare eller till polisen. Även om rädslan för att bli anmäld kan vara väldigt obehaglig så är det enligt Peter Gröön och Solveig Danielsson Ekbom ingen risk för att bli dömd när man har en välfungerande behandling.

I fall där en person som har en välbehandlad hiv i enlighet med Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag blir anmäld och det mot förmodan blir ett rättsfall så leder det inte till fällande dom om man har varit välbehandlad under hela perioden man har haft sex med en person. 95 procent av alla som lever med hiv i Sverige har en välfungerande behandling och därmed omätbara virusnivåer.

Ingen i ens närhet, på ens arbetsplats eller liknande har rätt att veta att man lever med hiv. Har man dessutom fått informationsplikten lyft så behöver man inte heller berätta för sexpartners. Det är bara i vården där någon kan komma i kontakt med blod eller i andra situationer där det kan hända som till exempel vid tatuering som man behöver upplysa om sin hivstatus. Enligt kap 4, 8 § i smittskyddslagen, kan behandlande läkare om hen misstänker att det finns risk för att hiv ska överföras till en närstående till personen som lever med hiv anmäla detta till smittskyddsläkaren. Smittskyddsläkaren kan då bryta den sekretess som finns och informera närstående.

– Detta sker extremt sällan och när sekretessen bryts görs en rejäl bedömning och ett gediget förarbete, säger Solveig.

Hon och Peter är överens om att det är viktigt att man som hivpositiv känner till sina rättigheter och att Smittskydd Stockholm och andra Smittskyddsenheter i landet inte bara arbetar för att skydda samhället från smittsamma sjukdomar. De arbetar även för att minska fördomarna, få ut uppdaterad kunskap till vården och se till att personer som lever med hiv inte diskrimineras på grund av sin hivstatus.

– Vi försöker kontinuerligt informera kuratorer och alla andra som arbetar med hiv, men även de som inte i normalfallet jobbar med hiv till exempel personal på vårdcentraler, om vad som gäller, berättar Peter Gröön. Det är mycket viktigt att föra ut vad som gäller för hiv 2017 för att normalisera hiv som sjukdom och för att personer som lever med hiv ska kunna få ett bra omhändertagande på sin vårdcentral.

Hiv omfattas av diskrimineringslagen inom diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.

– Ingen behöver vara rädd för ”Smittskyddet”. Vi vill stödja patienterna, avslutar Solveig Danielsson Ekbom.

 

Smittskyddsbladet finns att läsa på svenska och 16 andra språk på Vårdgivarguidens hemsida

Här hittar du Posithiva gruppen.

Källor:

SFS 2004:168 Smittskyddslag

Smittskyddsläkarföreningen: Hiv Patientinformation, rättigheter och förhållningsregler Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad (Uppdaterad 2016-05-03)

Text: Johanne Hoffart och Ronja Sannasdotter

[1]Klamydia, gonorré, syfilis, hepatit B och C samt hiv. Från och med 1 januari 2018 även TBC.