Noaks Ark

Noaks Ark blev Sveriges första organisation för att förebygga hiv och att stödja sjuka och deras närmaste. Ända sedan starten 1986 har vi arbetat mitt i den verklighet där hiv finns och under årens lopp har en ojämförlig kunskap och erfarenhet samlats under ett och samma tak.

Vi samlar ett nätverk av regionalt verksamma Noaks Ark-föreningar i Sverige som erbjuder aktiviteter och stöd i olika former för den som lever med hiv eller är närstående. Tillsammans arbetar vi förebyggande mot hiv och andra sexuellt överförda infektioner och genom informations- och utbildningsinsatser vill vi bidra till ökad kunskap och medvetenhet om hiv. Flera av våra Noaks Ark-föreningar erbjuder hivtestning med snabbsvar.

Noaks Ark Riksförbundet | ”What will it take to end the epidemic?”
1887
post-template-default,single,single-post,postid-1887,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,boxed,,side_menu_slide_with_content,width_470,footer_responsive_adv,hide_top_bar_on_mobile_header,qode-content-sidebar-responsive,columns-4,qode-theme-ver-11.0,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-5.2.1,vc_responsive
 

”What will it take to end the epidemic?”

”What will it take to end the epidemic?”

Rapport från 13th international Aids Impact conferense, 13-15 november 2017, Kapstaden

Vilka ansträngningar kommer krävas för att avsluta epidemin?

Sarah Skeen, programchef för Partnerskap för alkohol- och aidsinterventionforskning Stellenbosch University, inledde öppningsceremonin genom en tillbakablick på tidigare Aids Impact konferenser.

Senast Sydafrika hade en Aids Impact konferens var 2005. Temat var då ”The moment is now”. Reflektioner från den konferensen och nu, var att vid det tillfället var det bara 30 procent som fick behandling och nu är det 50 procent som har tillgång till behandling i världen. Hon berättade att just nu lever 1, 5 miljon människor med hiv i Sydafrika.

Målet med konferensen är att lyfta följande aspekter:

  • Beteendemässiga och sociala aspekter av vikt förutom biomedicinska aspekter.
  • Hur kan vi nå dem som inte alltid är lätta att nå, de mest utsatta och sårbara och få dem bli delaktiga?
  • Utveckla och utvärdera åtgärder gällande målgruppen och dess omgivning och strukturella ingrepp
  • Utveckla bättre och kommunikativa hälsosystem
  • Inte utan oss: Personer som lever med hiv 

Till konferensen är 540 delegater anmälda, från 58 länder. Konferensen kommer erbjuda 55 föreläsningar och 3 plenarföreläsningar.

Heidi van Rooyen som är forskningsdirektör vid Human Sciences Research Council (HSRC), utbildad klinisk psykolog och socialvetenskapsman, fortsatte därefter. Heidi poängterade att det är viktigt att vi tänker igenom hur olika insatser genomförs. Att vi alla har ett ansvar som är med på konferensen att engagera oss genom att ställa frågor och knyta nya kontakter för att dela med oss av våra erfarenheter.

Mbulawa Mugabe, Direktör för Country Impact and Sustainability (Påverkan & Hållbarhetsfrågor) UNAIDS, uppdaterade oss om UNAIDS mål.

Medlemsländerna i UNAIDS har kommit överens om att nå nya ambitiösa mål till 2020. I målen kräver man att ingen ska lämnas bakom och att hivepidemin inte ska vara ett hot mot folkhälsan till 2030. Vidare talade Mugabe om hur läget ser ut globalt med 90-90-90 målen. Det framkom att dessa ännu inte är uppnådda. Situationen just nu är enligt UNAIDS:

  • 70 procent som lever med hiv vet om sin hiv
  • 53 procent av dessa har tillgång till behandling
  • 44 procent av dessa har icke mätbara virusnivåer

Mugabe lyfte vikten av tidig insatt behandling. Sen insättning av behandling påverkar både hälsa och liv. Att vänta 70 dagar innan insättning av antiretroviral behandling innebär en 34-procentig ökning av dödstalen under en tolvmånadersperiod. Vikten av socialt nätverk, tillgång till föda, regelbundna hälsokontroller är basala grundtryggheter som minskar sårbarheten och främjar hälsan för den enskilde.

Tillgång till förebyggande åtgärder, testning och behandling är ett medel för att komma åt stigma. Mugabe nämner stigma som bränsle till hiv. Han talar om tre nivåer av dessa;

Utlösare för diskriminering:

  • Socialt stigma och diskriminering av riskgrupper och marginaliserade grupper
  • Allmän hiv stigma och diskriminering
  • Gamla lagar
  • Kriminalisering av målgruppen
  • Kriminalisering av hiv
  • Missuppfattningar om hiv

Yttringar av diskriminering

  • Arresteringar, våld och att svartmåla riskgrupper
  • Tvingande steriliseringar och aborter
  • Brist på lämplig och tillgänglig information och tjänster
  • Diskriminering av riskgrupper och marginaliserade grupper inom hälso- och sjukvården
  • Hivdiskriminering i sjukvården
  • Internaliserad stigma

Påverkan från hälso-och sjukvården

  • Sekretess av hiv status och riskbeteende
  • Undvikande av tjänster från hälso-och sjukvården
  • Inte erbjuda hivtestning eller behandling
  • Brist på rådgivning
  • Undermålig eller inget omhändertagande
  • Nekad behandling eller inte tillgång till behandling

Lagar, samhällets attityder, desinformation, fördomar och rädsla är alla triggers av stigma och faktiska yttringar av diskriminering som påverkar tillgången till sjukvård för personer som lever med hiv och andra riskgrupper.

Lärdomar från länder pekar ut tre grundregler och två metoder som är nödvändiga för lyckad prevention. Det förebyggande arbetet bör vara:

  • Evidensbaserat
  • Ägd av målgruppen
  • Rättighetsbaserat

Frågor som Mugabe ville att vi skulle ta med oss i vårt arbete var:

  • Vad behöver vi göra annorlunda för att nå de globala målen? 
  • Vilka hinder finns det för att vi ska kunna målen?

Sist men inte minst tryckte Mugabe på vikten att personer som lever med hiv, får göra sin röst hörd och att målgruppen ska vara i centrum för detta arbete.

 

Quarraisha Abdool Karim, fortsatte därefter att tala om Globala svar på hiv/AIDS: framgångar och utmaningar för att få stopp på aids.

Quarraisha är epidemiolog och forskare inom inom hiv/aidsforskning, associerad vetenskaplig direktör på CAPRISA (Center for the Aids programme of Research in South Africa). Hon har bidragit till att förståelsen för utvecklingen och effekten av hivepidemin, samtidigt som hon kämpar för dem som drabbats av hiv och aids och deras rättigheter.

Quarraish talade om hivbehandlingen och reflekterade över det hivförebyggande arbetets framsteg. Hivprevention i dag infattas av följande;

  • Manlig omskärelse
  • Behandling för STI
  • Kvinnliga kondomer, femidorm
  • Manliga kondomer
  • Hivrådgivning och testning
  • Beteendeinterventioner
  • Behandling som prevention
  • Dapivirine, intravaginal ring
  • PrEP 
  • Microbicider för kvinnor

Utmaningar som hon lyfte var; behovet av vaccin och bot, att vi ska bli bättre på att arbeta med vad vi vet fungerar, nå preventions- och riskutsatta grupper bättre för att kunna koppla dem till rätt vård och stöd och slutligen arbeta för att få fram data av god kvalitet för att övervaka framstegen. 

Antalet som fick hivbehandling 2005 var 2 miljoner människor och 2016 hade 18 miljoner tillgång till behandling. Trots dessa framsteg finns mycket kvar att göra. I Afrika lever 64 procent av alla dem som lever med hiv i världen. Av dessa lever 19 procent i Sydafrika. Quarraish beskrev att unga kvinnor är en utsatt grupp i Sydafrika, de flesta blir smittade av hiv från en äldre partner. Av dem har 23 procent en känd hivstatus, av dessa kvinnor hade 62 procent haft en manlig partner med åldern 25-40 år. Vikten av att erbjuda PREP till dessa unga kvinnor ser hon som en möjlighet att undvika överföring av hiv.

Sammanfattning

  • Stora framsteg sedan de första rapporterade fallen av aids – men mycket kvar att göra
  • Framsteg med epidemisk kontroll – men det finns mycket mer att förbättra, specifikt i södra och östra Afrika samt Östeuropa
  • Minskning av hiv bland unga kvinnor kan ändra kursen för epidemin i länder som Afrika och förbättra nuvarande dåliga globala framsteg i hivprevention
  • Behov av att fortsätta att arbeta med att öka gensvaret och nya idéer och att implementera framgångar och nya idéer som inkluderar vaccin och bot
  • Stigma är ett stort hinder för att närma sig sjukvården. Utveckla bemötandet av patienterna och vi kan lära oss mycket av patienterna och samhället dem lever i.

 

Quarraish avslutade med ett citat från Nelson Mandela;

”After climbing a great hill, one only finds out that there are many more hills to climb”

 

Elli Mokus

Verksamhetsansvarig Noaks Ark Småland & Halland

Beteendevetare, Grundutbildad KBT Terapeut